Undersökning

För att upptäcka eventuella sjukdomstillstånd i munnen är det viktigt med regelbundna undersökningar hos tandläkaren.

  • En undersökning innebär att tandläkaren tittar på hela munnen och inte bara tänderna. Tunga, tandkött, slemhinnor och tänder skall alla kontrolleras. Undersökningen ska visa om du har hål i tänderna, tandköttsinflammation, tandlossning, slemhinneförändringar eller andra tecken på sjukdom eller problem i munnen.
  • I undersökningen ingår fyra röntgenbilder, men ibland kan det vara nödvändigt att ta fler bilder för att kunna säkerställa korrekta diagnoser.
  • Du får också tips och råd om hur du ska sköta tänderna på bästa sätt för att förebygga problem.

Efter en avslutad fullständig undersökning får du alltid ett kostnadsförslag för eventuell behandling.

Förebyggande åtgärder

Daglig munvård är den absolut viktigaste faktorn när det gäller att åstadkomma en god munhygien och ett gott munstatus. Detta för att förhindra att problem uppstår. Ibland behövs dock professionell hjälp för att uppnå en god munhygien och bibehålla densamma.
Våra tandhygienister arbetar förebyggande med tandköttsinflammation, tandlossning och karies samt behandlar och följer upp tandlossning.

Tandköttsinflammation / Tandlossning

Tandlossning är en sjukdom med långsamt förlopp som börjar med att bakterier ansamlas i utrymmet mellan tand och tandkött, i den så kallade tandköttsfickan. Om dessa bakterier får ligga kvar och växa till leder detta till att fickan mellan tanden och tandköttet blir djupare, och då går det inte längre att komma åt bakterierna med tandborsten. När saliven med sitt innehåll av calcium kommer in i bakteriebeläggningarna bildas tandsten. Tandstenen går inte att borsta bort utan kräver mekaniskt avlägsnande utförd av tandhygienist eller tandläkare. Om detta tillstånd förblir obehandlat kan inflammationen sprida sig till tandbenet som långsamt bryts ner vilket på sikt resulterar i att tänderna blir lösa.

En stor riskfaktor för tandlossning är rökning. Rökning gör att blodförsörjningen till tandköttet försämras och därmed försämras även kroppens försvar mot bakterierna.

Symtom

Ett tidigt tecken på att man fått en inflammation i tandköttet är att det blöder när man borstar tänderna.
Tandköttsinflammationen är oftast smärtfri under en lång tid. Detta innebär att när man väl får symtom då har sjukdomen hunnit gå långt. Vid en långvarig obehandlad sjukdom kan man känna att en eller flera blivit rörliga.
Det är därför viktigt att gå regelbundet till en tandläkare eller tandhygienist för att upptäcka sjukdomen i god tid.

Behandling

En bra rutin för den dagliga munvården är det viktigaste i att behandla tandkötts- och tandlossningsproblem. Förutom tandborstning så måste man även vara noggrann med att göra rent mellan tänderna. Tandhygienisten kan hjälpa dig att ta fram de rutiner som är optimala för dig samt behandla tandköttsproblematiken genom att mekanisk infektionssanering.

Karies/ Hål i tänderna

Karies, eller hål i tänderna, får man när skadliga bakterier bildar syror som luckrar upp tandytans emalj och bildar ett ”hål i tanden”. De tandytor som är svåra att hålla rena är de som oftast drabbas av karies. Vanligast är det ytorna mellan tänderna där tandborsten inte riktigt kommer åt. Därför är det viktigt att hålla efter där med tandtråd eller mellanrumsborstar. Har man många och stora lagningar sedan tidigare kan det också vara svårare att hålla rent. Det är inte alla kariesangrepp som lagas. Begynnande kariesangrepp (initialkaries) lagas inte, detta då även om tandytan börjat luckras upp så har angreppet inte kommit så långt att ett hål hunnit uppstå. Dessa angrepp kan oftast läka av sig självt om man håller rent och använder fluor regelbundet.

Muntorrhet kan leda till att man har lättare för att få karies. Detta eftersom saliven innehåller buffrande ämnen som motverkar bakteriernas syraangrepp.

Äldre personer får oftare karies än unga. Det kan bero på att många äldre tar läkemedel som ger muntorrhet. Om man har blottade tandhalsar är dessa ytor känsligare för syraangrepp och därmed lättare att få hål i.

Ett kariesangrepp kan gå långt och hinna bli stort innan man börjar få symtom. Då kan man ha ilningar i tanden eller känna att det ömmar när man tuggar. Har man tandvärk kan skadan i tanden redan vara stor och kanske även gått in till tandnerven.

Behandling

Man kan själv förebygga karies genom att undvika söta mellanmål och att vara noggrann med tandhygienen. Ett litet hål kan repareras med olika typer av fluorbehandling, t.ex. fluortabletter, fluortuggummi eller fluorskölj. Man bör borsta tänderna med fluortandkräm minst 2 gånger per dag.
Har kariesangreppet gått så långt att man fått ett hål i tanden bör det lagas. Tandläkaren tar då bort den skadade delen av tanden och ersätter det med ett tandfyllnadsmaterial som oftast består av ett plastmaterial. Ibland kan ett hål lagas utan bedövning, men i större fall bör man i regel få en lokalbedövning.

Rotfyllning

En tand består av en mineraldel och en levande del som kallas för tandpulpan. I pulpan finns det blodkärl och nerver som försörjer tanden. När man fått ett hål i tanden som blivit så stort att det har nått tandpulpan, bör tanden i regel rotfyllas. Detta innebär att den levande delen i pulpan (blodkärl och nerver) avlägsnas och fylls med ett gummibaserat rotfyllningsmaterial.

Hur går behandlingen till?

Tandläkaren borrar bort den karierade delen av tanden samt avlägsnar blodkärl och nerver i tandens innersta del, tandpulpan. Roten rensas med filar i ökande storlek under regelbunden sköljning med antibakteriell vätska. Röntgenbilder tas för att säkerställa att man rensar ner till hela tandrotens längd. När roten är färdigrensad och spolats ren så fylls tandroten med rotfyllningsmassan. Beroende på vilken tand det handlar om kan det finnas mellan en till fyra rotkanaler. När tandläkaren gjort färdigt rotfyllningen försluts tanden med en plastfyllning. Om skadan var stor så kan en krona och ibland även ett stift rekommenderas.

Ibland kan man behöva rotfylla en tand för att kunna sätta ett stift i roten som sedan används som fäste för att kunna sätta en porslinskrona på tanden.

Det är inte bara karies som kan leda till skador på tandpulpan, om tanden utsätts för våld i form av exempelvis ett kraftigt slag kan skadan ibland bli så pass omfattande att tanden behöver rotfyllas.
Fördelen med en rotfyllning är att man slipper dra ut tanden och man får en tand som kan fungera i många år framöver. Prognosen för rotfyllningar är i regel mycket god, men detta beror på hur stor infektionen eller skadan är och vilken tand det är som rotfylls. Det kan vara mer komplicerat att rotfylla en tand som sitter långt bak i munnen då det är vara svårare att komma åt den.

Kronor/Broar

Om en tand är så svårt skadad till följd av ett omfattande kariesangrepp eller en svår fraktur, kan det vara svårt att laga tanden med en plastfyllning. I dessa fall kan tandläkaren behöva slipa på tanden för att kunna sätta fast en porslinskrona på den. Om man har en tandlucka av en eller annan anledning, kan man stänga den luckan med hjälp av en bro. Bron stöds på granntänderna och har ett hängande led för att fylla ut luckan efter den saknade tanden. Kronor och broar utförs antigen med en metallkärna med porslin ovanpå eller helt i porslin.

Implantat

Vad är implantat?

Tandimplantat är speciella skruvar av titan som opereras in i käkbenet. Titan är en metall som har en unik förmåga att växa fast i käkbenet och tolereras väl av kroppens vävnader.
Implantaten fungerar som konstgjorda tandrötter som man sedan använder för att fästa kronor eller broar på.

När skall man överväga implantatbehandling?

  • När man har förlorat flertalet tänder och det inte finns tillräckligt med egna tänder kvar till att kunna sätta fast en bro på
  • När man har en entandslucka och inte vill slipa på friska granntänder vilket krävs för att utforma en bro
  • När man är helt tandlös och inte vill ha avtagbara proteser

Är man helt tandlös i en käke behövs det i allmänhet fyra till sex implantat per käke för att kunna bära en hel tandrad med konstgjorda tänder.

Idag är implantatbehandling en vanlig behandlingsmetod inom tandvården. Det finns många studier gjorda och prognosen för implantatbehandlingar är mycket goda.

Tobaksrökning är en faktor som kraftigt försämrar prognosen för implantat.

Proteser

Proteser är avtagbara tandersättningar och det finns olika typer av proteser. Är det endast några tänder som ska ersättas används en delprotes. Delprotesen fästs med klamrar vid de kvarvarande tänderna. Saknas tänder helt i en käke så utformas en helprotes.
En helprotes i överkäken fäster med en sugfunktion i gommen medans en helprotes i underkäken får hjälp av tungan och kindmusklerna att ligga på plats.
En protes efterliknar de egna tänderna oavsett vilken typ av protes man utför.

När du blir av med tänder förändras käkbenet där tänderna suttit. Ofta sker förändringen ganska fort de första åren, för att sedan stanna av. Detta innebär att protesen måste justeras regelbundet för att den ska passa i munnen. En avtagbar protes kan ibland orsaka inflammation i den underliggande slemhinnan, vilket kallas protesstomatit. Det är därför viktigt att du träffar en tandläkare regelbundet för att protesen ska kännas bekväm och inte skava samt för att kontrollera den underliggande slemhinnan.

Det kan vara svårt att vänja sig vid en helprotes. Att tugga kräver en helt annan teknik eftersom protesen gärna lossnar. Ofta behöver du exempelvis dela en frukt i bitar istället för att ta en tugga. Är du torr i munnen kan det vara svårt att hålla protesen på plats.

Idag finns produkter på apoteket som stimulerar salivproduktionen i munnen, vilket kan underlätta. Om du har stora problem med helprotesen i underkäken kan du överväga att sätta in implantat och fästa en bro mellan dem.